Bete

Betet präglade förr hela landskapet då så gott som alla marker nyttjades för betesdrift. Betet skapade en öppenhet i landskapet som nu i stor utsträckning är försvunnen. Beteshävden gynnar små och konkurrenssvaga örter och innebär därmed ökad biologisk mångfald. Många insekter lever i djurens dynga och är därmed beroende av betesdjuren. I dagsläget är igångsättning av bete ett av de effektivaste sätten att skapa och upprätthålla ett biologiskt rikt landskap. I Stockholm har dock möjligheterna till skötsel med hjälp av betesdjur minskat på grund av konflikt med andra intressen.

2019-05-23T20:13:44+02:00

Val av betesdjur

Nötkreatur biter av gräset mycket jämnt och liknar på detta sätt en gräsklippare. Djur av mjölkras kan vara lite mer kräsna än köttdjur och kan vilja undvika mindre smakliga växter som älggräs och brännässlor.

2019-05-23T20:13:51+02:00

Tidigt betessläpp

Särskilt när bete skall sättas igång i ett område som inte har betats på länge är det viktigt att betesdjuren släpps in så tidigt som möjligt på säsongen, d v s redan i början av maj, eller så fort det finns något grönt att beta.

2019-10-15T15:10:17+02:00

Betestryck

Det är svårt att veta exakt hur många djur eller hur långvarigt bete som bäst gynnar den biologiska mångfalden i en viss beteshage.

2020-02-26T14:52:20+01:00

Restaurering av betesmarker

Om bete skall sättas igång i ett område som varit obetat under lång tid kan det finnas ett tjockt lager förna och många tuvor som gör att det är svårt för betesdjuren att komma åt det spirande gräset.

2019-05-23T20:16:01+02:00

Stödutfodring

Långvarigt bete skapar hög biologisk mångfald. Den årliga avbetningen innebär att inga enstaka växtarter tillåts dominera. Istället gynnas de små och konkurrenssvaga växterna som kan samexistera många tillsammans.