Skog

Skogsområdena i Stockholm har brukats under lång tid, kanske främst för skogsbete och vedhuggning. Det historiska brukandet skapade förutsättningar för en unik biologisk mångfald som idag blivit ovanligare. Genom skötsel kan vi bevara, restaurera och förstärka dessa värden. Ofta behövs kontinuerlig skötsel med varierande omfattning för att på sikt bevara naturvärden. Det är viktigt att metoderna anpassas efter de naturvärden som ska gynnas, om de ska inriktas mot enskilda träd eller omfatta hela bestånd. Generellt bör skötselåtgärder undvikas under perioden 1 april till 31 juli för att inte störa häckande fåglar.

Beståndsskötsel
Enskilda träd
Död ved
2020-06-04T18:52:12+02:00

Gallring och avverkning

Ofta innebär naturvårdande skötsel att stora träd behöver tas ner. Det kan handla om en mindre andel av träden, en så kallad gallring, för att exempelvis skapa ett lövdominerat bestånd. Andra naturvårdsåtgärder kväver en mer omfattande avverkning av träd. Här beskrivs lämpliga redskap och metoder.

2020-06-04T18:52:31+02:00

Röjning

Ofta kräver skötseln av naturområden att små träd och buskar tas bort, något som kallas för röjning. Innan du börjar röja behöver du veta vad syftet med röjningen är. Ett syfte kan vara att friställa stora ekar, ett annat att skapa bättre sikt och öka tryggheten.

2020-06-04T15:56:33+02:00

Skogsbete

Bete var förr mycket vanligt i skogen. Det höll skogarna öppna och betydligt glesare än idag vilket gynnade många arter. Inte minst är viss markflora starkt gynnad av bete och många markväxter är i dag hotade i brist på skogsbete.

2020-06-04T15:59:26+02:00

Friställning

Friställning är en åtgärd som är en åtgärd som kan ha stor betydelse för enskilda träd. Dels för att förhindra mekaniska skador men också för att många arter som lever på och i trädet gynnas av ökad solbelysning och värme.

2020-06-04T15:59:39+02:00

Ringbarkning

Ringbarkning är en är en åtgärd som stryper trädets transport av näring, och som på så sätt dödar trädet långsamt. Åtgärden kan ha olika syften.

2020-06-04T16:00:00+02:00

Beskärning och hamling

Skötsel av enskilda träd kan ibland ha stor påverkan på den biologiska mångfalden. En del sådana skötselåtgärder kan öka trädets livslängd medan andra  kan skapa speciella egenskaper eller strukturer hos trädet som olika arter kan utnyttja.

2020-06-04T18:24:43+02:00

Veteranisering

Veteranisering innebär att man på konstgjord väg försöker skapa träd med egenskaper som vanligen endast kan hittas på mycket gamla träd. Detta kan till exempel handla om att skapa död eller exponerad ved, håligheter för att snabba på åldrandet av trädet och på så vis skapa nytta för arter som normalt sett är beroende av äldre träd.

2020-06-04T16:00:29+02:00

Hålträd och mulm

Träd som har håligheter i olika former är ett mycket viktigt substrat för många arter, inte minst insekter. Därför ska dessa i största möjliga utsträckning sparas och gynnas.

2020-06-04T16:00:42+02:00

Riskträdsåtgärder

Istället för att helt såga ner ett träd som helt eller delvis riskera att falla ner och orsaka skada ska man alltid undersöka hur lite som kan sågas för att undvika riskerna. Riskträdsåtgärder kan också kombineras med veteraniserande åtgärder.

2020-06-04T16:12:14+02:00

Skapa död ved

Processerna som skapar död ved varierar mycket vilket också ger upphov till många olika typer av död ved. När död ved ska skapas som en naturvårdsåtgärd är det därför viktigt att välja en metod som skapar den typ av död ved som är lämplig för just de organismer som ska gynnas.

2020-06-04T16:12:31+02:00

Olika kvalitéer hos död ved

Kvaliteten på den döda veden och dess omgivning kan se väldigt olika ut i olika skogar. Åtgärder för att gynna död ved måste därför anpassas efter olika skogstyper och de organismer som lever i dessa.

2020-06-04T16:12:49+02:00

Dödvedsdepåer

Om död ved som skapas naturligt eller efter skötselåtgärder inte kan bevaras där den har bildats, kan veden forslas till depåer. Dessa placeras i områden som har valts ut som lämpliga för att samla död ved.